22 december 2022
Därför har minskad biologisk mångfald seglat upp på den globala dagordningen
I anslutning till det historiska avtal som undertecknades på FN:s konferens om biologisk mångfald, COP15, ska vi ta en titt på varför minskad biologisk mångfald äntligen har fått den uppmärksamhet den förtjänar.
Ekosystem håller på att förändras överallt i världen, från Finlands nordligaste skogar till Afrikas sydligaste kust. Djur, växter och insekter försvinner i chockerande takt – upp till 137 arter varje dag – till stor del på grund av skogsavverkning till jordbruket.
”Någon form av minskad biologisk mångfald är märkbar för de flesta av oss, oavsett var vi bor”, berättar Kristiina Veitola, Director of Corporate Affairs, Circular Economy and Packaging Policy på Tetra Pak. ”Där jag växte upp i Finland brukade det finnas pyttesmå fåglar som talltita och tofsmes. Men i dag är de nästan helt försvunna”.
”Minskad biologisk mångfald är ett komplicerat problem. Men nu är det uppmuntrande att se att den politiska viljan finns där för att driva på framsteg på global nivå”.
Kristiina ansvarar för Corporate Affairs globala stöd till skogsbruket och policyer relaterade till biologisk mångfald. Hon arbetar även med team inom Tetra Pak som bedriver naturskyddsprogram i hela företagets distributionskedja, bland annat effekter av och aktiviteter knutna till biologisk mångfald.
”I allmänhet har medvetenheten om minskad biologisk mångfald varit liten, trots att naturerosion och artförluster har förvärrats av klimatförändringarna”, säger Kristiina Veitola. ”På Tetra Pak åtog vi oss redan för många år sedan att skydda planeten, så vi är glada över att frågan nu äntligen seglar upp på den globala politiska dagordningen”.
Naturåterställning är avgörande för att begränsa den globala uppvärmningen
Ungefär hälften av all beboelig mark på jorden används till odling, medan endast 37 procent täcks av skog som lagrar koldioxid från atmosfären både över och under jord. Varje år bidrar en hållbart förvaltad skog till den här koldioxidlagringen, i takt med att träden växer.
Enligt bedömningar från både plattformen för biologisk mångfald (IPBES) och IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är kopplingen mellan minskad biologisk mångfald och klimatförändringar tydlig: ”Åtgärder för att skydda och återställa natur kommer att vara avgörande för att bromsa och vända minskningen av biologisk mångfald och minska växthusgasutsläppen för att begränsa uppvärmningen till nära 1,5 °C”.
Välkomnar ”30 till 30”-avtalet
FN instämmer. På FN:s COP15-konferens för biologisk mångfald nyligen i Montréal i Kanada undertecknade närmare 200 länder ett historiskt avtal för att bromsa den minskade biologiska mångfalden till 2030. Enligt ”30 till 30”-avtalet förbinder sig länderna att skydda 30 procent av jordens land och hav till 2030 och samtidigt respektera ursprungsbefolkningars och traditionella territorier vid expansion i nya och skyddade områden.
”Minskad biologisk mångfald är ett komplicerat problem som orsakas av avskogning, överexploatering, föroreningar och fattigdom”, förklarar Kristiina. ”Det har varit brist på åtgärdsprogram och insikter för att kunna hantera frågan ordentligt. Men nu är det uppmuntrande att se att den politiska viljan finns där för att driva på framsteg på global nivå”.
Kommande steg: mäta påverkan på biologisk mångfald
Inför COP15-konferensen gjorde Tetra Pak gemensam sak med hundratals företag som krävde att en obligatorisk sammanställning och dokumentation av natur skulle ingå i ramverket om global biologisk mångfald. Uppropet verkar ha hörsammats, eftersom ett annat mål i det slutgiltiga ”30 till 30”-avtalet kräver att stora globala företag ska rapportera ”sina risker, beroenden och påverkan på biologisk mångfald”. Det innebär att de måste upplysa om sina anskaffningsmetoder samt metoder kring användning av land och vatten.
”Ett gemensamt ramverk för att hjälpa globala företag
som vårt att mäta hur vi påverkar och bidrar till
den biologiska mångfalden vore ett utmärkt nästa steg”.
”Vi välkomnar ett internationellt rapporteringsramverk för biologisk mångfald”, säger Kristiina Veitola. ”För närvarande använder vi internationellt erkända ramverk som CDP, som ses som en ledande standard när det gäller för företags transparens kring miljö. Vi använder även Forest Stewardship Council™ (FSCTM), som erbjuder en trovärdig universell standard för ett hållbart skogsbruk. Men ett gemensamt ramverk för att hjälpa globala företag som vårt att mäta hur vi påverkar och bidrar till den biologiska mångfalden vore ett utmärkt nästa steg”.
Tetra Pak ska också delta i ett tvåårigt samarbete med FSC och IKEA för att möjliggöra ett snabbspår för bedömningar av påverkan på biologisk mångfald i FSC™-certifierade skogar.
Läs mer om Tetra Paks insatser för biologisk mångfald
Vi samarbetade med Apremavi, en ideell miljöorganisation grundad i Brasilien 1987, för att återställa upp till 7 000 hektar (9 800 fotbollsplaner) mark under tio år i det första naturbaserade markåterställningsprojektet i livsmedels- och dryckeskartongindustrin.
Fler berättelser från vår värld
