Uppfattningar om vad något borde vara kan bromsa innovation, och missförstånd är vanliga när något verkligen går stick i stäv med konventionerna. Tyvärr kan det här leda till att producenter missar produktmöjligheter och inte utnyttjar all potential. I viss mån är det fortfarande fallet med mjölk med lång hållbarhetstid.
Så vilka myter är det egentligen som omger UHT-mjölk?
Och ligger det ett uns av sanning i dem?
Låt oss gå igenom de vanligaste.
Näringsvärdet för näringsämnen som kalcium och protein är detsamma i UHT-mjölk och andra, mildare värmebehandlade mjölksorter som i färsk mjölk. Högre temperaturer kan förstöra känsliga näringsämnen som C-vitamin, men konsumenter dricker inte huvudsakligen mjölk för att få i sig de här vitaminerna eftersom de vanligtvis återvinns i andra delar av kosten. Det innebär att skillnaden i näringsinnehåll mellan ultrapastöriserad mjölk, som den ibland kallas, och annan mjölk är minimal – om inte helt och hållet försumbar.
UHT-mjölkens långa hållbarhetstid kan leda till antaganden om användning av konserveringsmedel, men det kunde inte vara mindre sant. Värmebehandlingsprocessen dödar alla mikroorganismer och eftersom mjölken levereras i en aseptisk förpackning är det omöjligt för nya mikroorganismer att ta sig in, vilket ger lång hållbarhetstid. Det krävs inga konserveringsmedel när det inte finns någon risk för att något förstör mjölken.
Den här myten är förmodligen kopplad till uppfattningen om att UHT-mjölk innehåller konserveringsmedel, men den kan vara precis lika ekologisk som all annan mjölk. Faktum är att cirka 80 procent av all ekologisk mjölk som säljs i USA är UHT-behandlad. Förklaringen till detta är att ekologiska gårdar är ojämna fördelade över landet, men de behöver ändå transportera produkter till så många platser som möjligt för att nå konsumenterna. Eftersom UHT-mjölk inte kräver kylning och är enkel att lagra och transportera, är det inte så konstigt att många producenter ser den som ett bra alternativ för ekologisk mjölk.
Den här stämmer faktiskt, åtminstone i viss mån. Den högre temperatur som används under värmebehandlingsprocessen ger mjölken en lite gräddigare och kokt smak. Den smakar också lite sötare, med karamelliserade noter, vilket kan minska behovet av att tillsätta socker eller konstgjorda sötningsmedel. När UHT-mjölk och kyldmjölk förvaras i samma lägre temperaturer är dock skillnaden nästan inte märkbar. Och ja, UHT-mjölk kan också förvaras i kylskåp (och bör förvaras där när den har öppnats).
Är UHT-behandlad mjölk bara ett annat sätt att säga att den har genomgått en konserveringsprocess? Inte alls. Vid konservering värmebehandlas hela behållaren, förpackad och klar. När det gäller UHT-mjölk är de här stegen åtskilda; värmebehandlingen utförs först och sedan förpackningen. Och skillnaden? UHT kräver kortare värmebehandling, vilket ger en produkt med högre kvalitet och bättre bevarade näringsämnen.
UHT-mjölk är faktiskt perfekt till matlagning och den gräddigare, lite sötare smaken kan också minska behovet av att tillsätta socker. Många professionella kockar föredrar faktiskt UHT-mjölk, eftersom den är enklare att lagra och transportera.
