14 oktober 2022
Förändringar som vi alla kan göra i varje led av värdekedjan
Livsmedelsbutiker över hela världen kavlar upp ärmarna för att försöka minska matsvinnet. Det handlar om allt från att spåra och mäta matsvinn till att skänka mat till livsmedelsbanker och ta bort sista förbrukningsdatum. Men det finns mycket mer vi kan göra. Här dukar vi upp en buffé av initiativ kopplade till matsvinn som vi anser kan få störst effekt i hela värdekedjan.
Om livsmedel var ett land skulle det vara världens tredje största utsläppsland. En tredjedel av alla livsmedel som produceras konsumeras aldrig, och hela åtta procent av växthusgasutsläppenåtta i världen kan tillskrivas matsvinn.
När mat går till spillo förlorar vi också alla resurser som har lagts på den i distributionskedjan. För att minska påverkan behöver vi titta närmare på hela livsmedelssystem och samarbeta för att minska svinn och avfall i alla led av värdekedjan.
”För att hantera matsvinn på ett meningsfullt sätt behöver vi ta till radikalt nya metoder för att förse jordens befolkning med mat”, förklarar Lars Holmquist, Executive Vice President Sustainability & Communications på Tetra Pak. ”Vi behöver tänka om när det gäller allt från hur vi anskaffar och producerar livsmedel till hur vi transporterar dem, vilka material vi använder för att förpacka dem – och allt däremellan. Vi behöver åstadkomma en global omställning mot minskade koldioxidutsläpp, sundare kostvanor och hållbara livsmedelssystem”.
Här har vi samlat våra fyra bästa förslag på hur vi kan minska matsvinnet i hela värdekedjan:
1. Förändra synen på sista förbruknings- och bäst före-datum
Märkning kan spela stor roll för omställningen av det globala livsmedelssystemet. Enligt Europeiska rådet för livsmedelsinformation (EUFIC) avser ”bäst före” livsmedlets kvalitet och maten kan ofta konsumeras även efter det angivna datumet. ”Sista förbrukningsdag”, å andra sidan, avser livsmedelssäkerhet och livsmedel bör därför INTE konsumeras efter det angivna datumet.
I hela världen är dock kunskapen om utgångsdatum och vad de faktiskt innebär bristfällig bland konsumenter, något som leder till matsvinn. Hållbarhetsexperter på WRAP har uppskattat att av de 490 miljoner glas mjölk som går till spillo, hälls 85 miljoner ut eftersom kunderna utgår från sista förbrukningsdatum.
I 2020 års utgåva av Tetra Pak Index uppgav 39 procent av de konsumenterna globalt att de kastar mat eftersom ”bäst före”-datumet har passerat, trots att maten inte luktar illa eller ser dålig ut. Samtidigt svarar 30 procent att de ”aldrig” skulle överväga att konsumera en produkt efter utgångsdatumet och över en tredjedel att de bara skulle göra det för vissa produkter.
Att helt strunta i sista förbruknings- och bäst före-datum är en tänkbar lösning på matsvinnet, något som många livsmedelsbutiker i USA och Storbritannien redan gör. Därmed får konsumenterna möjlighet att bli en del av lösningen, eftersom det blir de som bestämmer om livsmedlen faktiskt används. För att åtgärderna ska lyckas krävs naturligtvis att konsumenterna lägger märke till och förstår skillnaden, och kan förändra sitt beteende på ett sätt som gör skillnad.
2. Stöd för nya konsumentvanor
Konsumentupplysning om eventuella missuppfattningar kan räcka långt i kampen mot matsvinn. Det är också otroligt viktigt att konsumenterna får en tydligare uppfattning om produkter, framför allt produktkvaliteten.
I vissa länder betraktas till exempel pastöriserad mjölk som färskare än UHT-behandlad mjölk. Pastörisering och UHT är emellertid bara olika värmebehandlingar som påverkar produktens smak på olika sätt. UHT-mjölk har längre hållbarhetstid och ger lägre koldioxidutsläpp, eftersom den inte kräver någon kylkedja.
År 2020 genomförde Tetra Pak en informationskampanj i Mellanöstern och Afrika där vi förklarade att UHT-mjölk är ett säkrare, smidigare och mer hälsosamt sätt att få tillgång till de näringsmässiga fördelarna med icke-smaksatt mjölk. Vi publicerade videor på nätet och via sociala medier där vi tog upp konsumenternas vanligaste frågor om UHT. De har hittills visats över 15 miljoner gånger.
Detta visar konsumentupplysningens kraft, framför allt när det gäller matsvinn.
3. Använda förpackningar designade för längre hållbarhetstid
Matsvinnet kan också minskas genom innovativa livsmedelsförpackningslösningar. Till exempel kan aseptiska förpackningar göra det enklare för producenter att planera produktionen och minska mängden råmaterial som går till spillo. Och genom att förlänga produkters hållbarhetstid med processlösningar som pastörisering och UHT-behandling, kombinerat med aseptiska förpackningar, kan matsvinnet minska.
När det gäller distribution är aseptiska förpackningar otroligt kostnadseffektiva. Samtidigt får tillverkarna möjlighet att nå konsumenter på avlägsna platser.
Rätt förpackningsstorlekar kan också bidra till minskat matsvinn. Om livsmedelstillverkare har ett större utbud av förpackningsformat att välja mellan, kan konsumenterna välja den förpackning som passar bäst till deras konsumtionsbehov. På så sätt kan man motverka slösaktiga konsumtionsmönster och leverera säkra, näringsriktiga och smakrika livsmedel som är resurseffektiva att producera och transportera.
4. Maximera råmaterial: förvandla matsvinn till nya produkter
Matsvinn vid källan är en annan aspekt av den större utmaning som vi behöver lösa. Genom framsteg inom processtekniker kan livsmedelstillverkare få ut mer av råmaterialet och återvinningsförädla produktionsavfall i stället för att kasta det.
Vid produktion av sojamjölk och tofu kasseras faktiskt en del av de mosade sojabönorna, till exempel. Tillsammans med våra kunder har vi tagit fram en lösning för bearbetning av hela bönor som kan fånga upp detta oönskade material och förvandla det till värdefulla ingredienser. Först mals sojabönor ner till en sojabas. Därefter separeras fiberresterna (okara) från sojabasen. På så sätt undviker man inte bara förluster – genom att återanvända okaran får man också en krämigare slutprodukt.
Samarbete för att minska matsvinn
Att ställa om hela det globala livsmedelssystemet är en enorm uppgift och inget företag kan lösa den här utmaningen på egen hand. Det kommer att krävas långsiktigt fokus och systemtänkande för att få med alla relevanta aktörer i värdekedjan för livsmedel på båten. Och det kommer att krävas en serie omfattande åtgärder som vi alla kan vidta för att bidra till ett avgörande systemskifte.
Fler berättelser från vår värld
