Om färskvaror
Livsmedel och drycker, till exempel mjölk, juice och växtbaserade alternativ, är väldigt ömtåliga och har kortare hållbarhetstid än andra typer av livsmedel. En av livsmedelsindustrins viktigaste uppgifter är att säkerställa livsmedelssäkerhet och samtidigt minska koldioxidavtrycket i hela värdekedjan för livsmedel.
Aseptisk betyder fri från mikrobiologisk kontaminering. Med aseptiska fyllnings- och förpackningssystem går det att skydda färska, flytande livsmedel och skydda dem från värmeskada i sex till tolv månader utan kylning eller konserveringsmedel och samtidigt bevara färg, textur, smak och näringsinnehåll.
Aseptiska process- och förpackningslösningar kan skydda färskvaror och göra dem tillgängliga för konsumenter i stora områden genom en längre hållbarhetstid.
Klimatsmarta förpackningar i den Europeiska unionen
Idag konsumeras 154 miljarder liter färskvaror, såsom juice, mjölk och växtbaserade alternativ, i EU varje år1 – cirka 300 liter per person. Livsmedelsindustrin väljer dryckeskartonger för cirka 59 procent av juicerna, 75 procent av mjölken och en stor andel mjölkalternativ i EU2. Om de inte behandlas och förpackas aseptiskt måste färskvaror förvaras i kylkedjan med kortare hållbarhet.
Europeiska beslutsfattare har nyligen reviderat lagstiftningen som reglerar förpackningar för den här typen av livsmedel i linje med EU:s Green Deal-ambitioner3, som strävar efter att göra livsmedelssystem hållbara och tåliga och samtidigt bidra till minskade livsmedelsförluster, matsvinn och koldioxidutsläpp.
Översynen fokuserar på att minska förpackningsavfallet, öka återanvändningen och återvinningen av förpackningar och använda återvunnet plastinnehåll i förpackningar i enlighet med EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi och målen för European Green Deal. Senast 2030 ska alla förpackningar som släpps ut på EU-marknaden antingen vara återvinningsbara eller återanvändbara.
Förpackning: Återvinningsbar eller återanvändningsbar?
För att få reda på mer om de miljömässiga och ekonomiska effekterna av att förpacka flytande färskvaror i aseptiska dryckeskartonger jämfört med återvinningsbara förpackningsalternativ bad vi konsultfirman Steward Redqueen att genomföra jämförande studier för både mjölk och apelsinjuice. Studierna baserades på data från sex stora europeiska marknader.
Avseende mjölk fann studien att ett byte från aseptiska dryckeskartonger till återvninningsbara förpackningsalternativ kunde leda till ökade koldioxidutsläpp, högre mjölkpriser för konsumenter och ekonomiska förluster i hela värdekedjan, även för mjölkbönder. Klicka här för att ladda ned studien.
Studien av apelsinjuice gav samma resultat: ett byte skulle kunna öka både koldioxidutsläppen och kundpriserna, och möjligtvis orsaka minskad konsumtion av apelsinjuice och en krympande marknad.
Varför väljer europeiska juiceproducenter aseptiska system?
Vid juicetillverkning använder livsmedelsproducenten en aseptisk process för att värmebehandla, fylla och förpacka produkten och undvika skadliga mikroorganismer i hela distributionskedjan fram till konsumtion8.
På så sätt kan hållbarhetstiden för färska livsmedel och drycker enklare förlängas, vilket minimerar förluster och svinn.
1Viktiga siffror om den europeiska livsmedelskedjan, Eurostat, 2021.
22018 Liquid Fruit Market Report, AIJN, 2018; Impact assessment study of an EU-wide collection for recycling target of beverage cartons, ACE, 2022.
3A European Green Deal, EU-kommissionen, 2019.
4Eurostat, ”Matavfall per capita i EU förblev stabilt 2021”
5Extended shelf life milk-advances in technology, Rysstad och Kolstad, 2006.
6Growth of food-borne pathogens Listeria and Salmonella and sporeforming Paenibacillus and Bacillus in commercial plant-based milk alternatives, Klaudia Bartula, Máire Begley, Noémie Latour, Michael Callanan, FOOD MICROBIOLOGY, 2023.
7Supporting evidence - Environmental performance of beverage cartons, Circular Analytics, 2020
8Tetra Pak Orange Book.
9Den cirkulära ekonomin är ett ramverk för systemlösningar som tar itu med globala utmaningar som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och föroreningar. – Ellen MacArthur.