Om färskvaror
Vi förlitar oss på baslivsmedel för att få i oss näring varje dag. Många av dessa livsmedel och drycker, till exempel mjölk, juice och växtbaserade alternativ, är dock väldigt ömtåliga och har en kortare hållbarhetstid än andra typer av livsmedel. En av livsmedelsindustrins allra viktigaste uppgifter är att säkerställa livsmedelssäkerheten och samtidigt minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan för livsmedel.
Aseptiska process- och förpackningslösningar kan ge det skydd som färskvaror behöver och göra dem tillgängliga för konsumenter i stora områden genom en längre hållbarhetstid.
Om aseptiska lösningar
Aseptisk betyder fri från mikrobiologisk kontaminering. Genom att använda lufttäta, aseptiska fyllnings- och förpackningssystem går det att skydda färska, flytande livsmedel i sex till tolv månader utan kylning eller konserveringsmedel. Samtidigt bevaras färg, textur, smak och näringsinnehåll.
Den aseptiska processen ser till att inga skadliga bakterier finns i livsmedlen eller förpackningsmaterialen vid paketering. Alla delar av produktionskedjan måste vara kommersiellt sterila. Detta omfattar livsmedlen och förpackningsmaterialen, maskinerna och miljön där förpackningen äger rum.
EU-sammanhanget
I EU produceras 250 miljoner ton färskvaror per år1. Livsmedelsindustrin väljer dryckeskartonger till ungefär 59 procent av juice, 75 procent av mjölk och en stor andel av andra mejerialternativ i EU2.
Om färskvaror inte bereds och förpackas aseptiskt, måste kylkedjan bibehållas och hållbarhetstiden blir kortare. Annars bryts maten ner och förstörs på bara några dagar och kan vara farlig att förtära för människan.
Europeiska beslutsfattare står nu inför utmaningen att behöva stifta lagar om förpackningar för den här typen av livsmedel i linje med EU:s Green Deal-ambitioner,3 som strävar efter att göra livsmedelssystem hållbara och tåliga och samtidigt bidra till minskade livsmedelsförluster, matsvinn och koldioxidutsläpp.
Varför väljer europeiska juiceproducenter aseptiska system?
Vid juicetillverkning använder livsmedelsproducenten en aseptisk process för att värmebehandla, fylla och förpacka produkten och undvika skadliga mikroorganismer i hela distributionskedjan fram till konsumtion.7 På så sätt kan hållbarhetstiden för färska livsmedel och drycker enklare förlängas, vilket minimerar förluster och svinn i hela förpacknings- och distributionsprocessen.
Livsmedelssäkerhet och matsvinnsminskning på en ny nivå
Dryckeskartonger spelar en central roll i globala livsmedelssystem genom att bidra till att göra livsmedel säkra och tillgängliga överallt. Genom att använda förnybara, växtbaserade material och återvinning efter konsumtion hjälper de till att minska koldioxidutsläppen och bidrar samtidigt till mindre matsvinn.
Förnybara och återvinningsbara material
Dryckeskartonger är en återvinningsbar förpackningslösning som ger låga koldioxidutsläpp och utgör en viktig länk i tåliga distributionskedjor. Den höga andelen förnybara material i kartongförpackningar (i genomsnitt 70 procent) bidrar till att de ger lägre koldioxidutsläpp än andra förpackningar.6 De återvinns också i hög grad inom EU, där återvinningsandelen ligger på över 50 procent5 och man har förbundit sig att öka andelen till 90 procent insamlat för återvinning och 70 procent återvunnet till 2030.
För att åstadkomma detta har industrin redan investerat cirka 200 miljoner euro för att utöka återvinningskapaciteten för dryckeskartong i EU och man planerar att investera ytterligare 120 miljoner euro till 2027. Vi investerar också 100 miljoner euro per år för att ge livsmedels- och dryckeskartonger en ännu bättre miljöprofil. Pengarna går bland annat till forskning och utveckling inom förpackningar tillverkade med en förenklad materialstruktur och större andel förnybart innehåll.
Återvunnet innehåll
Det allra viktigaste för förpackningslösningar är att tillgodose livsmedelssäkerheten och användningen av återvunnen plast i förpackningar är beroende av tillgången på tillräckligt stora mängder lämpliga och livsmedelsklassade material.
Där sådana material är tillgängliga kan andelen återvunnet eller växtbaserat innehåll i förpackningar ökas och därmed ge skjuts till vår resa mot en cirkulär ekonomi8 utan att kompromissa om livsmedelssäkerheten. Tetra Pak har lovat att använda i genomsnitt minst 10 procent återvunnen plast i alla våra dryckeskartonger som säljs i Europa senast 2025.
Det kommer att krävas innovativa lösningar för att öka andelen återvunnet innehåll i aseptiska kartongförpackningar. År 2022 lanserade vi kartongförpackningar med certifierade återvunna polymer i korkar, ovansidor och beläggningar som ett sätt att främja cirkularitet genom att återanvända plast som annars skulle ha hamnat på soptippen.
1Viktiga siffror om den europeiska livsmedelskedjan, Eurostat, 2021.
22018 Liquid Fruit Market Report, AIJN, 2018.
3A European Green Deal, EU-kommissionen, 2019.
4Extended shelf life milk-advances in technology, Rysstad och Kolstad, 2006.
5Growth of food-borne pathogens Listeria and Salmonella and sporeforming Paenibacillus and Bacillus in commercial plant-based milk alternatives, Klaudia Bartula, Máire Begley, Noémie Latour, Michael Callanan, FOOD MICROBIOLOGY, 2023.
6Supporting evidence - Environmental performance of beverage cartons, Circular Analytics, 2020
7Tetra Pak Orange Book.
8Den cirkulära ekonomin är ett ramverk för systemlösningar som tar itu med globala utmaningar som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och föroreningar. – Ellen MacArthur.
9Termen ”livsmedelssystem” avser alla beståndsdelar och aktiviteter relaterade till produktion och konsumtion av livsmedel samt deras följder, bland annat ekonomiska, hälso- och miljömässiga effekter (OECD, https://www.oecd.org/food-systems, 2023).