​​​​​​​​​​​​​​​​Strävan efter att bevara mat och dryck

Tetra Classic kartongförpackningar i stålkorgar

​Strävan efter att bevara maten har också lett till att man har upptäckt spännande smaker som har tillfört nya dimensioner i köken runtom i världen. Här tittar vi närmare på några av de traditionella sätt som människor har använt, och fortfarande använder, för att bevara det goda.

Solens kraft

Torkning är en av de allra äldsta konserveringsmetoderna och har används sedan förhistorisk tid. När fukten avdunstas förhindras tillväxten av mikroorganismer, som behöver vatten för att frodas. Till exempel använde indianerna i Nordamerika solens strålar för att torka skivor av kött, kineserna för att torka ägg och japanerna för att torka fisk och ris.

Långt innan den moderna livsmedelsindustrin förde torrmjölken till de stora massorna hade Djingis khan och hans invasionshorder med sig torkad mjölk på sina resor. Mongolerna sägs ha utvecklat en metod där de kokade, skummade och torkade mjölkvätskor i solen för att förlänga hållbarheten och göra det möjligt att ta med sig denna näringsrika substans.

Jordens salt

Att salta maten var en annan populär konserveringsmetod. Genom att öka salthalten i ett organiskt ämne förhindrar man tillväxten av patogener så att det håller sig fritt från föroreningar samtidigt som det får en utsökt pikant smak.

Saltinlagda livsmedel tros ha sitt ursprung i Indien och Orienten och sedan ha introducerats i västvärlden via handelsvägarna. Indiska inläggningar, som kallas achaar, brukar göras på mango och lime men kan också innehålla andra exotiska ingredienser som rosenblad, jackfrukt, lotusstjälkar och lila jamsrot. Kineserna gjorde inläggningar av allt – grönsaker, kött, frukt och nötter. Faktum är att vissa livsmedel, till exempel plommon, bara åts som inlagda.

Rysslands närhet till Asien, i kombination med Rysslands relativt korta odlingssäsong och bistra vintrar, födde en passion för saltinläggningar – eller ”solenie” (”sol” är salt på ryska). Bönderna var tvungna att hitta ett sätt att bevara kålen, svamparna och gurkorna genom vintern, och att lägga dem i saltlake var lösningen.

Fermentering – en process där mat under kontrollerade former tillåts bli ”skämd”.

Ystad, skämd och syrad

En av de mest allsidiga metoderna för att konservera mat är också en av de mest kontraintuitiva. Fermentering – en process där mat under kontrollerade former tillåts bli ”skämd” – har sitt ursprung i yngre stenåldern och kan användas för att förlänga hållbarheten på kött, mejeriprodukter, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt.

Några av världens mest populära livsmedel framställs på det här sättet, bland annat yoghurt, ost, choklad, bröd, kaffe, sojasås, tempeh (eller natto), ketchup och miso. Fermenterade livsmedel och drycker kan utgöra upp till så mycket som 40 procent av en persons totala kost, beroende på kultur.

Yoghurt upptäcktes av en slump under det tredje millenniet före Kristus. Getherdar upptäckte att mjölk som de transporterade i getskinnssäckar förvandlades till en syrlig krämig massa. Det var bakterier i djurhuden som hade satt i gång fermenteringsprocessen. Ordet yoghurt kommer faktiskt från ett gammalt turkiskt ord som betyder stelnat eller koagulerat.​

Den aseptiska tekniken tar maten ytterligare ett steg

Genom att ha skapat en aseptisk miljö där skadliga bakterier elimineras har Tetra Pak skapat en process- och förpackningsstandard som håller maten färsk, god, tilltalande och näringsrik i upp till ett år utan konserveringsmedel eller kylning.

Den här tekniken gör redan stor skillnad i vardagen för konsumenter, oavsett inkomst, som annars inte skulle kunna ha tillgång till mjölk eller andra mejeriprodukter. Det hjälper även organisationer att leverera mat på ett kostnadseffektivt sätt under naturkatastrofer som jordbävning, översvämning eller torka – utan att behöva hålla den kyld.

Den aseptiska metoden är lika bra för planeten som för konsumenterna eftersom den minskar matsvinnet och inte kräver den energi som annars går åt till temperaturregleringen under transport och förvaring. Denna kostnads- och miljöeffektivisering hjälper producenter att både minska sitt koldioxidavtryck och stärka sin konkurrenskraft.

I dag utgörs cirka två tredjedelar av de förpackningar från Tetra Pak^® som säljs i världen av aseptiska förpackningar och efterfrågan förväntas öka då nya konsumenter får råd att köpa förpackade varor för första gången.

Artikel från Tetra Pak Magazine nr 104 – Deeper in the pyramid