12 november 2021
Effektiva sätt att motverka osäker livsmedelsförsörjning och undernäring
Globala livsmedelssystem står inför flera utmaningar som rör allt från hur livsmedel produceras, bereds och förpackas till hur de distribueras och konsumeras. Olika metoder på varje steg i värdekedjan kan motverka livsmedelssäkerhet och skada planeten. Klimatrelaterade utmaningar som resursbrist, jorderosion och torka förvärrar de här utmaningarna och leder till minskad livsmedelsproduktion och störningar i distributionskedjor.
Samtidigt brottas många länder med en dubbel börda kopplad till näringsintag, där näringsbrist förekommer parallellt med fetma och andra kostrelaterade sjukdomar. Enligt FN:s State of Food Security & Nutrition-rapport är 690 miljoner människor i världen drabbade av undernäring, medan 21,3 procent av alla barn lider av hämmad tillväxt. Lägg därtill den beräknade befolkningstillväxten, som innebär att världens befolkning kan öka till 9,7 miljarder fram till år 2050, så står det klart att efterfrågan på säkra och näringsriktiga livsmedel ökar.
”För att bygga upp hållbara värdekedjor för livsmedel anser vi att det krävs samarbete mellan olika intressenter”.
Rafael Fabrega är Director, Tetra Laval Food for Development. Enligt hans erfarenhet är samarbete mellan offentlig och privat sektor avgörande för att hantera de här utmaningarna.
”För att bygga upp hållbara värdekedjor för livsmedel och hantera globala utmaningar kopplade till livsmedelssäkerhet och nutrition krävs samarbete mellan olika intressenter”.
Utveckling av skolmåltidsprogram
Tetra Pak samarbetar med kunder, myndigheter och ideella organisationer som FN och andra internationella hjälporgan för att ta fram skolmåltidsprogram kopplade till utveckling av det lokala jordbruket. ”Vi erbjuder våra partners tekniskt stöd och praktisk hjälp med att organisera, genomföra och utvärdera programmet samt utbilda i miljöfrågor. Vi erbjuder också rådgivning om livsmedelssäkerhet och kvalitetskontroller i skolor och delar best practice-metoder som används i hela världen”, berättar Rafael.
Många skolor på olika platser i världen står inför utmaningar kopplade till infrastruktur och livsmedelsdistribution. Så när det handlar om att förse barn med säkra näringskällor är det viktigt att använda rätt teknik för livsmedelsberedning och förpackning. I länder som saknar en tillförlitlig kylkedja kan till exempel aseptiska förpackningar förvaras längre utan kylning, så att även barn i avlägsna områden kan få tillgång till de näringsrika drycker de behöver.
”Vi har sett hur skolmåltidsprogram kan förbättra näringsintag och utbildning bland utsatta grupper och skapa bättre levnadsförhållanden för småbönder och lokalsamhällen”.
”Genom åren har vår teknik för livsmedelsberedning och förpackning spelat en viktig roll för att kunna förse barn världen över med säkra näringskällor. I dag får över 68 miljoner skolbarn i 56 länder mjölk och andra berikade drycker i förpackningar från Tetra Pak”, berättar Rafael.
Bidra till bättre hälsa och utbildning samt utveckling av det lokala jordbruket
För många barn är maten i skolan ofta dagens första måltid. Det är därför skolmåltidsprogrammen är så viktiga. De har positiv inverkan på barnens fysiska hälsa och utbildning genom att minska undernäring och göra att fler barn börjar i skolan och deltar i undervisningen. De spelar också en viktig roll för att utveckla det lokala jordbruket och skapa jobb.
”Vi har sett med egna ögon hur effektiva skolmåltidsprogram kan vara när det handlar om att förbättra näringsintag och utbildning bland utsatta grupper. Dessutom främjar de mejeriproduktion och stärker lokala värdekedjor, vilket förbättrar levnadsförhållandena för småbönder och lokalsamhällen”.
Det har dessutom visat sig att skolmåltider är en bra investering för att uppnå långsiktig utveckling: Enligt en studie baserad på FN:s livsmedelsprogram (WFP) noterade skolmåltidsprogram i 14 länder en ekonomisk avkastning på mellan 3 och 9 US-dollar för varje investerad dollar. 80 procent av alla länder har nu infört en skolmåltidspolicy, att jämföra med 43 procent år 2013.
Andra resultat från studien:
- Kina ökad mjölkproduktionen från 200 miljoner till en miljard liter
- Dominikanska republiken minskade undernäringen med 18,4 procent
- Nairobi County i Kenya ökade andelen barn som går i skolan till 55 procent
Bidra till mjölkproduktionsutvecklingen
Hälsofördelarna med att konsumera mejeriprodukter är väl dokumenterade för människor i alla åldrar. Men enligt IFCN produceras, 41 % (377 miljoner ton) av världens mjölk av småskaliga jordbruk och mycket av det bereds inte i formell mening. I utvecklingsländer är det endast en liten del av den lokalproducerade mjölken som samlas in, processas och förpackas, eftersom man saknar resurser för infrastruktur, kylning och hantering.
I ett samarbete som omfattar hela värdekedjan utvecklade vi en modell med mejeriproduktionscentra för att säkerställa långsiktig tillgång till lokalproducerad mjölk av hög kvalitet utan att öka uppsamlingskostnaderna. Modellen med mjölkproduktionscentra knyter samman småbrukare med ett lokalt mejeriföretag i det utvalda området och samtidigt erbjuder vi praktisk utbildning. När mjölkbönderna får tillgång till utbildningstjänster och ändamålsenlig teknik och kylinfrastruktur ökar tillgången på lokalt producerad kvalitetsmjölk.
”Med vår modell för mjölkproduktionscentra samarbetar vi för att skapa hållbara värdekedjor genom att höja småskaliga jordbrukares produktivitet och på så sätt hjälpa våra kunder att köpa in mjölk av hög kvalitet”, förklarar Rafael.
Sedan 2011 har mjölkproduktionscentra hjälpt småbönder in på formella marknader och förbättrat levnadsförhållandena för fler än 54 000 småskaliga jordbrukare via 16 projekt. I exempelvis Bangladesh ökade den genomsnittliga nettoinkomsten för över 12 000 bönder från 100 till 244 US-dollar efter 60 månader. I Senegal såg småskaliga jordbrukare en ökning från 120 till 253 US-dollar på referensgårdar. Och i Albanien ökade månadsinkomsten från referensgårdarna från 248 till 477 US-dollar. I Nicaragua steg den genomsnittliga mjölkproduktionen per ko med 81 % under de första 12 månaderna.
”Mjölkproduktionscentra hjälper småbönder in på formella marknader och förbättrar levnadsförhållandena för fler än 54 000 småskaliga jordbrukare”.
Skolmåltidsprogram och mjölkproduktionscentra är två exempel på hållbara samarbeten med stor räckvidd där vi har lyckats uppnå positiva effekter. Vi har fått möjlighet att samarbeta med globala och lokala experter, bidra med den kompetens och de färdigheter som är själva grunden till vilka vi är som företag och också kunnat mäta resultaten. Vi tänker fortsätta samarbeta i hela värdekedjan för att hjälpa till att motverka undernäring, höja livsmedelssäkerheten och stödja utsatta grupper runt om i världen.
Sedan 2011 har mjölkproduktionscentra hjälpt småbönder in på formella marknader och förbättrat levnadsförhållandena för fler än 54 000 småskaliga jordbrukare via 16 projekt. I exempelvis Bangladesh ökade den genomsnittliga nettoinkomsten för över 12 000 bönder från 100 till 244 US-dollar efter 60 månader. I Senegal såg småskaliga jordbrukare en ökning från 120 till 253 US-dollar på referensgårdar. Och i Albanien ökade månadsinkomsten från referensgårdarna från 248 till 477 US-dollar. I Nicaragua steg den genomsnittliga mjölkproduktionen per ko med 81 procent under de första 12 månaderna.
Fler berättelser från vår värld
