Överhomogeniserar du, och slösar du energi i processen?
Så hur högt tryck är tillräckligt?
Låt oss påbörja processen i andra änden: Vilket slags produkt vill du leverera? Utgå ifrån vilken hållbarhetstid du vill ha för ditt mjölkprotein (tio dagar? Tre månader? Längre?). Det avgör nämligen hur små fettkulorna bör vara. Därifrån kan vi sedan avgöra vilket tryck som är optimalt för en homogenisator som körs med en viss kapacitet.
Det visar sig då att om du bara mäter trycket i homogeniseringsprocessen missar du ett viktigt mått – i vilken omfattning mjölken faktiskt homogeniseras. Och för att göra det behöver du mäta homogeniseringseffekten.
Vad påverkar homogeniseringseffekten?
Flera viktiga variabler, till exempel:
- Mjölkens sammansättning, inklusive fetthalt och proteinhalt
- Homogenisatorns konstruktion – var mjölken pressas igenom under tryck för att splittra fettkulorna.
- Driftstemperatur och driftkapacitet.
Våra bästa tips för att uppnå optimal homogeniseringseffektivitet
Det är slöseri med både energi och pengar att köra alla tillämpningar med samma tryck. Var inte rädd för att experimentera – men börja med små justeringar. Ha följande tips i åtanke:
- Om du kör olika produkter med olika fetthalt kan du sänka trycket om du kör 0,5 % i stället för 3,5 %.
- Om du kör olika kapaciteter kan du också ändra trycket för att kompensera för förändringen i spalthöjd.
- Om du kör produkter med olika hållbarhetstid behöver du ändra trycket om du till exempel byter från vanlig pastöriserad mjölk till mjölk med längre hållbarhetstid. Eller om du byter från lokalt konsumerad UHT-mjölk till mjölk som ska exporteras, där den extra transporttiden ”äter upp” en del av hållbarhetstiden.
- Det är väldigt vanligt att trycket under det andra steget ställs in för högt. Den optimala inställningen är 25–30 bar. Om trycket här är alltför högt stjäl det energi från det första steget och homogeniseringen blir mindre effektiv.
- Om du tänker investera i en ny maskin och vill få samma homogeniseringseffektivitet som med din gamla maskin, mät homogeniseringsindexet för den mjölk som produceras i din nuvarande maskin och beställ sedan maskinen baserat på detta – inte baserat på tryck.
- Om du tänker utöka dina produktlinjer för att åstadkomma längre hållbarhetstid, eller planerar för exporttransporter, tänk på att lagring och transport kan ha stor inverkan på gräddbildning.
Kontakta oss för att få veta mer om vad optimerad homogenisering kan innebära för ditt mejeriföretag.
Tre sätt att mäta mjölkens homogeniseringseffekt
Metoden som utvecklades av nationella folkhälsoinstitutet i USA har varit i allmänt bruk sedan den infördes 1947. Men den tar 48 timmar att utföra. NIZO-centrifugeringsmetoden bygger på samma princip, men skyndar på den naturliga gräddbildningsprocessen och tar bara ungefär en timme.
Vi rekommenderar en tredje, mer avancerad, metod som mäter partikelstorleksfördelningen (PSD) med laserdiffraktion. Alla partiklar sprider ljus: Större partiklar i mindre vinklar och små partiklar i större vinklar. Känsliga detektorer och avancerade datormodeller används för att beräkna partikelstorleksfördelningen på bara tio minuter. Vi har visat att mätningar av PSD stämmer mycket väl överens med NIZO-värden. Det resulterande måttet är homogeniseringseffekten, uppmätt som ett procenttal mellan 0 och 100.
Homogenisering
Homogenisering används för att uppnå olika sorters resultat: för att förhindra en gräddlinje och sedimentering i mjölkprodukter, för att förbättra viskositeten, smaken och texturen i grädd- eller juicebaserade drycker, för att förbättra munkänslan för sojadrycker och för att förhindra att vassle separeras i yoghurt.
