Matsvinn flyttas upp på agendan

En annan viktig fråga som uppmärksammas under pandemin är matsvinnet. Det här har länge varit en global utmaning. Enligt en studie genomförd på uppdrag av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) går en tredjedel av alla livsmedel som produceras för människor till spillo. Genom att bara återvinna hälften av det kan vi förse hela världen med mat.

Ändå är detta en fråga som av tradition har haft svårt att få fäste hos kunderna. Det beror delvis på att konsumenterna, påhejade av media och myndighetsinitiativ, har prioriterat att ta hand om förpackningsavfall, särskilt plast, i sin strävan att agera miljömedvetet.

Däremot har matsvinnet fått mindre uppmärksamhet. Dessutom är matsvinn en komplex fråga som förekommer i hela värdekedjan, vilket gör det svårt för konsumenterna att förstå. Dock har medvetenheten om problemet ökat och vuxit sig ännu starkare under pandemin, som har lyft fram svinnet och svagheterna i distributionskedjorna för livsmedel. I en rapport från OECD beskrivs ”oväntade påfrestningar” med ”flaskhalsar i jordbruksarbete, bearbetning, transport och logistik, liksom betydande förändringar i efterfrågan” – vilka alla har varit mycket påtagliga.

I början av pandemin var tomma butikshyllor en vanlig syn, om än förvärrad av konsumenternas brådska med att bunkra livsmedel – vilket var särskilt chockerande för konsumenter i utvecklade länder som aldrig hade upplevt livsmedelsbrist. Samtidigt hällde mjölkbönderna ut tusentals liter mjölk i avloppet, och grödorna lämnades att ruttna på åkrarna.

Industriländernas livsmedelsförluster och matsvinn är lika stort som i utvecklingsländer, men fördelningen ser annorlunda ut. I utvecklingsländerna sker över 40 procent av livsmedelsförlusterna efter skörden och under bearbetningen. I industriländer sker över 40 procent på detaljhandels- och konsumentnivå. I EU genererar hushållen mer än hälften av det totala matavfallet (47 miljoner ton), varav 70 procent härrör från hushåll, livsmedelsservice och detaljhandel.

Vår undersökning i sociala medier visar att detta har varit ett hett ämne online. I USA har många konsumenter uttryckt förtvivlan över att livsmedelsbanker får slut på livsmedel trots att höga förlustnivåer uppstår i hela distributionskedjan. Som ett resultat av detta börjar tillverkarna nu ta itu med problemet, framför allt med teknikens hjälp.

Konsumenterna reflekterar också över sitt eget beteende och konsumtionsvanor. Stora diskussioner har förekommit kring olika initiativ, som åtgärder för att förbjuda restauranger att kasta mat och lokala komposteringsprojekt.

Behovet av att bli mer ekonomisk har också resulterat i diskussioner om hur människor kan minska sitt matsvinn för att få hushållsbudgeten att räcka längre.

Mer än tre fjärdedelar av konsumenterna, 77 procent, ser matsvinn som ett problem – och att begränsa det ses som en av de tre viktigaste prioriteringarna för tillverkarna. Många tillverkare – och återförsäljare – är medvetna om hur viktig denna fråga är och har redan satt upp mål för att minska livsmedelssvinnet. Exempelvis har medlemmarna i Consumer Goods Forum åtagit sig att år 2025 ha halverat matsvinnet i sina verksamheter (ladda ned hela rapporten för att läsa mer om detta).

Samtidigt har FN nyligen introducerat en årlig internationell matsvinnsdag som uppmärksammades för första gången den 29 september 2020. ”[Denna] infaller under den globala covid-19-pandemin som har fungerat som en global väckarklocka för behovet att omvandla och ombalansera vårt sätt att producera och konsumera”, sades det i ett uttalande från FN.

Lagstiftning är också på gång. Som en del av den nya Farm to Fork-strategin, ett viktigt element i European Green Deal, kommer EU att intensifiera sina åtgärder för att förhindra livsmedelssvinn i värdekedjan för livsmedel. Här ingår bland annat rättsligt bindande mål för att minska matsvinnet fram till 2023. Liksom när det gäller livsmedelssäkerhet kommer konsumenterna att i allt högre grad efterfråga transparens i distributionskedjan för att försäkra sig om att man gör något åt matsvinnet.

Case study: I-Mei, Taiwan

I-Mei sojamjölk med högt fiberinnehåll, förpackad i förpackningarna Tetra Top® Nallo 330 ml och Tetra Rex® 1 liter

Den taiwanesiska livsmedels- och dryckesproducenten I-Mei arbetar för att minska matsvinnet genom att förvandla okara – de olösliga delar som finns kvar efter att mosade sojabönor filtrerats i produktionen av sojamjölk och tofu – till en förädlad ingrediens. Genom återvinningsförädling av detta produktionsavfall tar I-Mei itu med en vanlig utmaning i branschen för växtbaserade drycker.

Fiberrik okara ingår i de traditionella köken i Japan, Korea och Kina, men hade tidigare kasserats och skapat en stor kasseringsutmaning för branschaktörerna, däribland I-Mei. Tetra Pak arbetade tillsammans med dem för att utveckla en lösning för bearbetning av hela bönor som kunde fånga upp detta oönskade material och införliva det i sojamjölkdryckerna och på så sätt skapa en premiumprodukt med högt fiberinnehåll utan tillsats av socker, med utmärkt smak och en önskvärd mjuk munkänsla.

Hälsosam sojamjölk, förpackad i förpackningarna Tetra Top® Nallo 330 ml och Tetra Rex® 1 liter, är ett nytt koncept där I-Mei fortsätter att utbilda konsumenterna genom säljfrämjande åtgärder och i media.

Ladda ned caset: Tetra Pak hjälper I-Mei att minska matsvinnet

Läs nästa insikt: Konsumenterna vill hjälpa till – men märkning är A och O

NEDLADDNINGAR

Tetra Pak Index 2020, sammanfattning och slutsatser, infografik

Infografik över de tio viktigaste lärdomarna

Videosammanfattning