Roberto Franchitti
VI TAR HAND OM LIVSMEDEL FÖR FRAMTIDEN

​​​​​​​​​​Frågor och svar med Roberto Franchitti

Roberto började arbeta inom Tetra Pak år 2007, och i dag leder han utvecklings- och teknikteamet för vår plattform Carton Value and Economy, som står för 90 procent av Tetra Paks försäljning. Här pratar vi om hur Tetra Pak minskar matsvinnet och reducerar våra kunders driftpåverkan och därmed gör stor skillnad. ​

2018-09-03

Kan du berätta lite snabbt om vad du gör?

Jag leder ett 600 personer stort team med teknisk personal och forskare, till exempel maskintekniker, kemister, programvaruingenjörer och personer från andra discipliner. Vårt jobb är att utforma Tetra Paks förpackningslösningar – det vill säga de kartonger som människor har i kylen hemma plus all förpackningsutrustning som våra kunder har på sina produktionsanläggningar. Vi tillverkar alltså inte bara kartonger för flytande livsmedel utan även den utrustning som ser till att livsmedlet hamnar i kartonger – säkert, effektivt och med så lite svinn som möjligt.  

Vad är Tetra Paks mål när det gäller matsvinn?

Vårt företag har som mål att minska matsvinnet. Det är en av hörnstenarna som vår verksamhet vilar på och en av anledningarna till att vi blivit så framgångsrika. Ta en produkt som mjölk: mycket näringsrik men också väldigt förgänglig. Om du paketerar mjölk i en av våra behållare kan du transportera den – utan kylning och utan att den förstörs – långa sträckor, ja till och med över flera kontinenter. Chansen är alltså mycket stor att den kommer att konsumeras innan den går till spillo. SDG 2 handlar om Ingen hunger. Tack vare Tetra Paks processer och förpackningslösningar kan våra kunder nå de mest avlägsna byar med leveranser av näringsrika livsmedel till överkomliga priser. Det här exemplet visar varför Tetra Paks lösningar var relevanta för 67 år sedan, då företaget grundades, varför vi fortfarande är relevanta i dag och varför vi kommer att bli ännu mer relevanta i framtiden.

Vad innebär hållbarhet för din avdelning?

Vi antar ett 360-gradersperspektiv när vi pratar om hållbarhet. Det betyder att vi pratar om hållbarheten i vårt företag och i våra kunders företag, vår drift, det liv som våra medarbetare och konsumenter lever och naturligtvis hållbarheten för vår planet. För oss handlar hållbarhet inte bara om att hjälpa till att bearbeta och förpacka livsmedel, det handlar om allt som har med vår verksamhet att göra – från utveckling och drift av utrustningen vi tillverkar till hur mycket energi och vatten den förbrukar under hela sin livslängd. I detta ingår även att tänka på påverkan under tillverkning, vilka material vi väljer och hur vi väljer att montera och transportera utrustningen.

Hur ser du till att hållbarheten för din plattform förbättras?

När mitt team ska börja utveckla en ny maskin eller utrustningsenhet definierar vi kraven för produkten i två huvudkategorier: livsmedelskvalitet och prestanda. I den andra kategorin, prestanda, har hållbarhetsfokuset vuxit sig allt starkare och vi tillverkar nu maskiner som går snabbare, använder mindre energi och vatten samt genererar mindre avfall. Vi tittar hela tiden på hela systemet för att identifiera varje liten potentiell förbättring. Till exempel lanserade vi nyligen fyllningsmaskinen Hyperspeed, som kan producera 40 000 förpackningar per timme, vilket motsvarar nästan dubbelt så många som sin föregångare. Vissa av våra kunder tillverkar 950 000 förpackningar per dag, på bara en enda fyllningslinje. Så en ”liten” förbättring på exempelvis 0,01 % per förpackning – i fråga om energianvändning, koldioxidutsläpp eller något annat – kan alltså göra stor skillnad.

Vad är det som ligger bakom denna ständiga jakt på små förbättringar?

Medvetenheten om och efterfrågan på hållbara lösningar är mycket större än tidigare – från samhället, från lagstiftarna och från många av våra kunder. Våra globala konton har helt klart hållbarhetsperspektivet högt upp på dagordningen. Det är en del av vad som motiverar oss. En annan, personlig drivkraft var att gå med i hållbarhetsforumet – det var verkligen en ögonöppnare för mig. Jag har kommit till insikt om hur stor betydelse en hållbar verksamhet faktiskt har för Tetra Pak – och för våra kunder. Genom att göra dessa marginella förbättringar i våra system reducerar vi kundernas miljöpåverkan, sparar pengar åt kunderna, minskar matsvinnet och bidrar till de globala utvecklingsmålen (SDG).

Vilken är den största utmaningen i ert hållbarhetsarbete?

Även om det finns ett tydligt globalt hållbarhetsmål varierar de enskilda utmaningarna mellan olika delar av världen – exempelvis Nordamerika, Sydostasien och Västeuropa. Det är ett misstag att tro att vi förstår alla dessa utmaningar, de varierar från region till region och förändrar sig dessutom hela tiden. Om vi tar till exempel Japan så är ekonomin där både progressiv och mogen, men det finns demografiska utmaningar. Många äldre japaner lever ensamma eller i par, och för många kan det vara svårt att hinna dricka upp en liter mjölk innan den blir för gammal. Det leder till livsmedelssvinn. Vi samarbetar med våra kunder i Japan för att ändra storleken på behållarna, så att vi får förpackningsstorlekar som passar konsumenternas behov. Utmaningen är att hitta rätt svar för rätt förhållanden.

Kan du berätta om något spännande samarbete?

År 2017 valde Just Water, en USA-baserad tillverkare av flaskvatten med hållbart ursprung, Tetra Pak för sina förpackningar. Jag är oerhört stolt över att ett företag med den typen av verksamhetsetik valde ett system från Tetra Pak. Just Water-flaskorna är till 82 procent växthärledda, med papper från träd och med en kork och skuldra av sockerrör. Detta ger en minskning på 74 procent av koldioxidutsläppen, jämfört med en standardflaska av plast.

Vad ser du mest fram emot inför nästa år?

Jag ser fram emot möjligheten att verkligen ta tag i några av de utmaningar som världen står inför när det gäller livsmedelsförpackningar. På grund av vilka vi är har vi ett ansvar, och vi har resurserna, kompetensen och drivkraften som krävs för att göra verklig skillnad. I mitt team har hållbarheten fått högsta prioritet på dagordningen.