Hur har covid-19-pandemin påverkat ostkonsumtionen i världen?

Här undersöker vi några av de viktigaste resultaten i en ny internationell forskningsstudie om effekterna på dagens ostkonsumenter samt ursprunget och framtiden för världens favoritmejeriprodukt

av Fred Griemsmann, VP Cheese and Powder Systems vid Tetra Pak.

Ost har i flera århundraden varit en viktig del av människornas kost och kommer fortsätta att vara det under många år framöver. Allt fler är beredda att prova nya produkter, ingredienser och smaker, och ostproducenterna ser fördelar med att utforska nya produktrecept och ingredienser, liksom ny teknik för att säkerställa att man inte behöver kompromissa med den övergripande kvaliteten på slutresultatet.

Kvinna som äter pasta med ost

I osttillverkning ingår vanligtvis föjlande steg: tillsätta kultur i mjölk vid en viss temperatur, låta kulturen växa under en viss tid, tillsätta en viss mängd löpe för att få osten att koagulera och sedan ta tillvara ostmassan och separera den från vasslen. All tillverkning av kvalitetsost är dock en balansgång mellan hantverk och expertkunskap.

Ett växande konsumentintresse för världens favoritmejeriprodukt leder till ökad tillväxt på tillväxtmarknaderna, särskilt i Asien och Stillahavsområdet där de ledande länderna för total årlig tillväxttakt är Kina och Indien. Ost står för 42 % av mejeriprodukterna, vilket gör det till det största mejeribaserade livsmedlet i världen.

Ökat antal konsumtionstillfällen

I en nyligen genomförd forskningsstudie angav konsumenterna att deras konsumtion av ost hade ökat, eftersom de hade tillbringat mer tid hemma under pandemin. Globalt rapporterar mer än en tredjedel (36 %) av deltagarna att deras konsumtion har ökat, och bara 6 % säger att den har minskat. Den högsta rapporterade ökningen står gul ost för, där 39 % av världens konsumenter säger sig äta mer. Den lägsta ökningen är vitost, men även där anger 29 % av konsumenterna att de äter mer.

Rent generellt känner konsumenterna igen de olika osttyperna, men associerar dem inte med varumärken eller format. Geografiskt är konsumtionsökningen störst i Asien och Stillahavsområdet, där 50 % rapporterar en ökning av konsumtionen och Större Mellanöstern och Afrika där 44 % säger sig äta mer ost.

Intressant nog verkar ökningen inte enbart vara kopplad till pandemin. En betydande andel av de tillfrågade (totalt 32 %) säger att deras konsumtion av ost också kommer att öka i framtiden – särskilt i Indien, Kina och Turkiet. Bearbetad, icke bredbar ost uppvisar den högsta förväntade konsumtionsökningen (37 %).

Ost är ett tillräckligt mångsidigt livsmedel för att konsumeras överallt under hela dagen. Mellanmål som äts hemma är en växande trend jämfört med när samma forskningsstudie genomfördes år 2018, med ost som avnjuts framför tv:n (upp 36 %) eller tillsammans med en drink (upp 35 %) och mitt på förmiddagen/mitt på eftermiddagen (upp 32 %). Valet av ost tenderar att variera beroende på tillfälle: Exempelvis äts gul ost tillsammans med en drink, icke bredbar ost äts framför tv:n och bredbar ost i samband med en snabb lunch.

Ost betraktas rent generellt som hälsosamt av konsumenterna, med 56 % av respondenterna som gör den associationen. Det ses också som näringsrikt (51 %), med ett särskilt högt innehåll av protein (42 %) och kalcium (41 %). Ostens hälsosamma egenskaper anges som den näst viktigaste orsaken till konsumtion, även om detta överträffas av smaken, som anges av 25 % av de globala respondenterna. Detta är betydligt högre än de 20 % som angav detsamma i den forskningsstudie om ostkonsumtion som genomfördes 2018.

Intresse för osttillverkning

Konsumenter kräver att få information om ursprunget till de livsmedel de konsumerar, och en överväldigande majoritet (77 %) uttrycker ett intresse för ostproduktionsprocessen. Asien och Stillahavsområdet är den mest nyfikna regionen, och 96 % av de indiska konsumenterna är intresserade av processen, tätt följt av närmare 89 % av de kinesiska konsumenterna.

Ostkonsumenter lägger störst vikt vid ingredienser och var de kommer ifrån (72 %), med ett särskilt intresse för konserveringsmedel (58 %), färgämnen (55 %) eller palmolja (42 %). De är även intresserade av var produkten tillverkas (52 %), vilka värmebehandlingar som använts (41 %) och den sterila produktionen (37 %). Intresset för processen sträcker sig till produktförpackningarna, med över två tredjedelar (69 %) som tycker att det är viktigt med miljövänliga förpackningar, vilket gör förpackningarna till den fjärde viktigaste produktegenskapen efter ”ätfärdig” (82 %), ”näringsrik” (81 %) och ”fri från tillsatta konserveringsmedel” (81 %).

Även det ganska nya fenomenet växtbaserad ost ökar i popularitet. Även om bara en fjärdedel av de tillfrågade konsumenterna (24 %) hade provat växtbaserad ost, skulle mer än hälften (53 %) vara intresserade av att testa det i framtiden. Länderna i Asien och Stillahavsområdet visar störst intresse – Indien (86 %) och Kina (82 %) – tätt följda av Brasilien (60 %) och Sydafrika (59 %).

Ostens historia

Osttillverkning är ett mycket gammalt hantverk som sägs ha börjat när någon av en slump lagrat mjölk i en konserverad djurmage, vilket får mjölken att koagulera på grund av det naturliga löpet. Efter att ha provat det lärde sig människor att det här var ett utmärkt sätt att konservera mjölk i en koncentrerad, näringsrik form.

Vi har ätit fermenterade mejeriprodukter i över 4 000 år, till exempel yoghurt, kefir eller ost. I dag finns ost och avnjuts på samtliga kontinenter, med USA som går i spetsen när det gäller försäljningsvolymer för ost, följt av Tyskland och därefter Frankrike.

Tre typer av ostkonsumenter

Baserat på svaren från forskningsstudien kan konsumenterna delas in i tre huvudsegment.

  1. Innovativa ostutforskare (53 %) De som älskar ost och vill prova innovationer och nyheter, experimentera med nya smaker och texturer och som därför konsumerar ett brett urval av ostar. De bryr sig om hur ost produceras och är öppna för att prova och köpa nya sorters ost, till exempel växtbaserade ostar eller ostar med olika smaker. Den här gruppen är den största totalt sett och är särskilt dominerande i Indien (77 %) och Kina (73 %).
  2. Selektiva konsumenter (17 %) Den här gruppen konsumerar färre ostsorter än de innovativa utforskarna, men de köper ost väldigt ofta. Även om de är mer selektiva är de intresserade av ostens egenskaper och hur den tillverkas och är öppna för att prova något nytt, till exempel växtbaserad ost. Den här gruppen är särskilt stark i Tyskland (25 %) och Italien (23 %).
  3. Traditionella ostälskare (30 %) Den här gruppen är mycket traditionell i sin konsumtion och tenderar att främst konsumera samma typ av ost, som de äter både separat och i recept. De är mindre intresserade av själva produktionsprocessen och är inte särskilt öppna för att prova nya saker eller experimentera. Det här är den största gruppen i USA och Ryssland (båda 47 %).

Ost har i flera århundraden varit en viktig del av människornas kost och kommer fortsätta att vara det under många år framöver. Allt fler är beredda att prova nya produkter, ingredienser och smaker. Tetra Pak har de resurser som krävs för att stödja innovationer i produktrecept och ingredienser och även ny teknik för att säkerställa att man inte behöver kompromissa med kvaliteten på slutresultatet.

Typer av ostkonsumenter