Så konverterar du din befintliga produktionslinje och rider på havrevågen

När livsmedelsproducenter ser en ny produkt dyka upp och ställa marknaden på ända på det sätt som havrebaserade drycker har gjort, är det inte så konstigt att de frågar sig: ”Hur kan vi få en del av kakan?” Det finns två svar på den frågan: Det ena är att köpa en ny processlinje, exempelvis vår best practice-linje för havredrycker, det andra är att konvertera en befintlig linje. Här ska vi ta en närmare titt på hur du gör det sistnämnda.

Selim Yildiz, Category Leader för växtbaserade drycker på Tetra Pak, förklarade att det är enklare att dra nytta av havrens växande popularitet för vissa producenter än andra.
”Konvertering från mjölk- till havrebaserade drycker är en förhållandevis enkel process,” berättar Selim. ”Men omställningen blir mycket mer komplicerad för de som producerar juice, nektar och icke-kolsyrade drycker (JNSD).”

Möjligheter för mejeriproducenter

Det finns många likheter mellan processerna och den utrustning som krävs för att producera mjölk- respektive havrebaserade drycker (som ibland kallas alternativ till mjölkprodukter). Värmebehandling med ultrahög temperatur (UHT), till exempel, är likartad, men processen behöver anpassas till havrens annorlunda sammansättning.

Här följer fyra scenarier för att konvertera en mejerilinje:

Scenario 1:

Minimal investeringskostnad vid användning av antingen flytande havresammansättning eller hydrolyserat (enzymatiskt behandlat) havremjöl som ursprungligt råmaterial

Den här scenariot erbjuder kortast ledtider och möjligheten att få ut dina produkter på hyllorna till lägsta möjliga kapitalkostnad (CAPEX). Den uppgradering som beskrivs här gäller för både direkta UHT-enheter och indirekta UHT-enheter:

• Lägg till en Tetra Pak® Mixer på linjen för att blanda havrebaserade råmaterial med vatten, kalcium, olja, salt osv. för att få rätt munkänsla och skapa den slutgiltiga formuleringen
• Lägg till en avluftare (om det inte redan finns en) till en Tetra Pak® Indirekt UHT-enhet för att höja produktkvaliteten
• Utöka värmeväxlarens värmeöverföringsområde baserat på den nya produktspecifikationen och temperaturprogrammet. Växtbaserade drycker kräver nämligen vanligtvis ett större uppvärmnings- och kylningsområde jämfört med komjölk (obs! Värmeväxlaren ska vara en tubvärmeväxlare med produkt-till-vatten-värmeåtervinning (av CM-typ))
• Det kan vara nödvändigt att förlänga hållarcellen, eftersom högre värmebelastning rekommenderas
• Lägg till flödeskontroll och kapacitet i varmvattenledningen för att anpassa lösningen efter linjens specifika behov
• Lägg till ett nytt program för rengöring på plats (CIP) och komponenter för att dosera extra rengöringsmedel för effektiv rengöring av UHT-enheten. Om det kan förekomma fibrer bör en bakåtspolningsfunktion inkluderas, samtidigt som CIP-flödena höjs
• Uppgradera homogenisatorn så att den kan fungera efter värmebehandling för den indirekta UHT-enheten
• Uppgradera vissa homogeniseringskomponenter till mer robusta material, eftersom havremjöl kan vara slipande
• Om den befintliga UHT-enheten är gammal kan det behövas en ny kontrollpanel för att hantera uppgraderingar och programvaruändringar

”Målet är att uppnå en mer skonsam värmebehandling med lägre delta T för att minimera nedsmutsning,” säger Selim Yildiz. ”Aseptisk homogenisering är att föredra, eftersom det ger slutprodukten en slätare munkänsla och förhindrar sandighet

”Selim uppskattar att den totala tidslinjen för att integrera den nya processen – inklusive installation av utrustning, programvaruuppdateringar och andra detaljer som att driftsätta anläggningen – kan vara minst fyra månader, beroende på befintlig utrustning och förhållandena på anläggningen.

Scenario 2:

Ytterligare ändringar utöver scenario 1 om icke-hydrolyserat havremjöl används som ursprungligt råmaterial

I det här fallet behöver havremjölet gå igenom ett steg för enzymatisk behandling. Därför måste en Tetra Pak® Extraktionsenhet utan malningsenhet läggas till. Den totala ägandekostnaden minskar, men investeringskostnaden blir betydligt högre än i det första scenariot.

• Lägg till en andra mixer för att lösa upp havremjölet före den enzymatiska behandlingen, inklusive ett inmatningssystem för mjöl
• Lägg till ett inmatningssystem för enzymer
• Lägg till ett temperaturreglerat avsnitt för enzymbehandling för att hydrolysera och anpassa havreslurryns sötma
• Lägg till en modul för enzymdeaktivering, som avbryter enzymatiska aktiviteter genom värmebehandling
• Lägg till en dekanteringsbehållare med fiberavskiljning för att avlägsna icke-lösliga komponenter

Scenario 3:

Ytterligare ändringar utöver scenario 1 och 2 om antingen havrekorn eller havregryn används som ursprungligt råmaterial

I likhet med scenario 2 behöver havrekornen eller havregrynen först genomgå ett malningssteg, följt av ett steg för enzymatisk behandling. Därför måste en Tetra Pak® Extraktionsenhet med alla underenheter läggas till. Den totala ägandekostnaden maximeras, men tänk på att den inledande investeringskostnaden är högst. Den här linjelösningen rekommenderas till producenter om de huvudsakliga lagerhållningsenheterna ska vara havreprodukter och det behöver finnas en viss produktionströskel för snabb avkastning på investeringen.

• Lägg till en malningsenhet för att mala korn eller gryn, inklusive ett inmatningssystem för korn/gryn

Utmaningar för mjölkfria producenter

För JNSD-producenter kan konverteringen av en befintlig produktionslinje för att lägga till havre vara dyrare och mer komplicerad.

”Man behöver tänka på många fler saker, allt från att uppgradera den automatiska Cleaning in Place-funktionen i pastöriseringsenheten till att konvertera UHT-enheten och lägga till en homogenisator”, säger Selim Yildiz. ”Detaljerna för varje enskild anläggning och uppgraderingen av befintlig utrustning bör gås igenom väldigt noga. När du tittar på de här kostnaderna och de komplexa frågorna kan det ibland vara bättre att köpa en ny, komplett UHT-linje i stället.”

Saker att tänka på för producenter av juice, nektar och icke-kolsyrade drycker som har pastöriseringsenheter

Utöver de mejerispecifika punkter som beskrivs ovan bör JNSD-producenter även ta ställning till följande:

• Det kan vara nödvändigt att lägga till en syratank på anläggningens centrala CIP-station, eftersom anläggningar med JNSD-produktion ofta inte omfattar ett sådant steg
• Pastöriseringsenheter av plattvärmeväxlartyp behöver uppgraderas till UHT-enheter av tubvärmeväxlartyp (THE-CM) för att klara av längre drifttider
• Pastöriseringsenheter av THE-typ behöver uppgraderas med fler rör, eftersom en pastöriseringsenhet för 95-gradig juice ska användas som UHT-enhet med cirka 140 °C
• Lägg till en aseptisk Tetra Pak Homogenisator eller uppgradera den befintliga homogenisatorn så att den kan användas längre fram i processen
• Lägg till en Tetra Pak Aseptisk tank för att uppnå högre produktkvalitet och mindre produktsvinn
• Lägg till en dedikerad Tetra Pak Cleaning in Place-enhet för att rengöra den aseptiska tanken eller lägg till en ny trycklinje på den befintliga CIP-stationen

Selim Yildiz rekommenderar att producenter av flytande livsmedel i alla former oh storlekar noga överväger för- och nackdelar med att konvertera eller investera i en ny linje innan man expanderar till havrebaserade drycker. I båda fallen är det också viktigt att samarbeta med en tillförlitlig leverantör för att få hjälp med omställningen.

”Oavsett vilken väg du väljer behöver du vara medveten om att det krävs en betydande investering i tid och resurser. Men det kan samtidigt vara enklare än du tror, och tack vare den enorma och växande konsumentefterfrågan är investeringen absolut värd det för många producenter.”